|
|||
1993 inleddes med ett antal inomhusträningar men även grusträningar med ett begränsat men väl intresserat gäng med mellan 6 - 12 spelare, så lattjade vi genom försäsongen med mig som en kombinerad tränare/ordförande. Två Skoghallskillar vid namn Thomas Kristiansson och Patrik Nilsson, målvakten Marcus Brunzell, lagkaptenen Arto Hissa och veteranen Jens Meyer (f.d. Ulvsby IF) bar upp laget under säsongen. Vårt första officiella mål gjordes av Jens Meyer (på nick), inlägget kom ifrån Pekka Rajamäkis känsliga högerfot. Första segermatchen i serien någonsin: Nolgårds IK - Nordmarks IF (1 - 0) efter en tvivelaktigt rättvis seger. Men vi försvarade oss bra, till synes. NIK kom dock sist i division 7 östra, men vi undvek trots allt epitetet "sämst i Värmland". |
|||
| Ett krisår var verkligen 1994 med redan en tidig begynnande generationsväxling. Stommen nästan försvann och det var svårt att rekrytera spelare. Men Peter Spetz, Christian Söder och framförallt västvärmlänningen Mats Hansson kom till klubben. Spetz sprang snabbt, Söder gjorde målen och Mats var (är) en bra försvarsspelare och klubbkompis. Två hjältematcher (mot Nordmark IF respektive SK Klaran) medförde en viss optimism inför framtiden… | |||
| Säsongen
1995 resulterade med en sjunde plats i serien plus flera spelare att
tillgå för tränaren allt-i-allan Pär-Inge Brunzell.
Mittfältaren och lagkaptenen Magnus Karlsson tillförde en
tyngd och rutin som vi behövde. Tillsammans med en inspirerad Marcus "Kexet" Carlsson så började vi knapra poäng även mot de bättre lagen. Klubbstugan rustades upp genom ett idogt arbete av Jens Meyer mfl. Detta betydde enormt mycket för det"sociala Nolgård". Teknikern och framspelaren Stefan Gewert, skyttekungen Mikael Pettersson och en inflyttad Tony Guifé var några av klubbens adelsmän säsongen 1996. IF Gadden, Tingavallastaden och Sjöstads IF var bara några av lagen som vi tog full pott på under seriens gång. En femteplats innebar denna utveckling. Trycktjänst Cup inleddes i dec 1996 (efter Hammarö Tryck 1995). En inomhuscup med traditionella anor som fortfarande existerar "för de små klubbarna" i sexan och sjuan. |
|||
| Vi hade ganska stora förhoppningar om en riktig topplacering 1997 med sådana spelare som teknikern och , vänsterbreddaren Jörgen Dahl, grovjobbaren, pådrivaren, lagkaptenen Niclas Larsson och den skickliga mittbacken Mikael Björklund. Men ett ganska ojämnt spel och något sämre träningsintensitet så blev en fjärdeplatsen i sjuan en besvikelse. Mikael Pettersson gick skadad hela säsongen och detta gjorde ju inte mål frekvensen högre. Under sommaruppehållet värvades bröderna Paulsson och Jörgen Strömberg som bl.a. avancerade till vice ordförande och sekreterare. | |||
| Någonting
måste göras (kände åtminstone undertecknad).
Annons efter tränare satsade vi på som en sista chansning
efter en influens utifrån. Ronny Spjuth (f.d. bl.a. Rölanda
och Eds FF) nappade på erbjudandet och blev cheftränare.
Efter en stenhård vinter och vårträning (med bl.
a. 2,5 h träningspass) och tuffa träningsmatcher så
ståtade klubben med en klar andraplats i serien och därmed
uppflyttning till sexan. Endast en förlust (mot Silleruds IF
borta). Binglottoförsäljningen gick på högvarv och Arne Petterssons plus Kurt Westmans underbara engagemang i klubben (som matrialare och mysgubbar) påverkade oss alla på ett positivt sätt. En viss Stefan "Skallis" Skallström gjorde comeback detta år "som heter duga". 1999 inleddes med en "femetta" i baken 1-5 mot Segmon. Laget var verkligen nervöst, men laddat och detta fenomen förföljde NIK nästan hela säsongen. Nye tränaren Paul Bouzy (f.d. IFK Heden) fick en knivig uppgift: Samla ihop det gamla gardet plusåtta nya ungtuppar (bl.a. H-P Engström, Emil Östensson och Nicklas Strandmark) till att bli ett lag. Höstsäsongen gick däremot bra och vi landade på hedrande sjundeplats. Marcus Brunzell, Emil Östensson och H-P Engström briljerade i vissa matcher. Säsongen 2000 var en mörk säsong med idel förlorade poäng i slutminuterna, flertal skador och problem med målskyttet. Degradering till sjuan var ett faktum. De positiva inslagen var en vilt kämpande lagkapten Stefan Skallström, en ny ström av unga spelare från IFK Skoghall och en rolig och festlig avslutning på Kilenegården (för fjärde gången). |
|||
| Men
det gäller att kämpa och Nolgårdsveteranerna Skallström,
Hansson , Jan Kåhlman och Tony Guifré skall med oss andra
NIK'are att komma tillbaka till sexan. Trots målvaktproblem (Ronny Frykstedt skadad) och långdragen övergång på David Johansson (f.d. IFK Skoghall) tror jag vi kan lyckas. Låt oss tro på en positiv framtid för idrottsklubben från Hammarö som är kompisgäng (nej förlåt; Ett Gött gäng). |
|||
Pierre Jards |
|||
