Nolgård skulle möta det numera nedlagda Säfflelaget IF Gadden. Matchen kom även att rapporteras i Säffletidningen under rubriken ”veckans match”. I reportaget stod det dock inget om den episod som var det enda av värde att berätta för eftervärlden om. Denna händelse kom att bli en av klassikerna i Nolgårds historia! Matchen ägde rum 9:e september 1995 och visade sig bli en enkel seger för Hammarö-laget, trots bortamatch, segersiffrorna skrevs sedermera till klara 5-2. I andra halvlek bar det sig inte bättre än att Magnus ”Råda” Karlsson fick en hård spark på benet och föll omkull. Från min vänsterbacksposition kunde jag nu iakttaga följande fascinerande förlopp.

Likt i ultrarapid såg jag Magnus liggande på marken och hur han med smärta i ögonen såg ut över sidlinjen. Där stod vår nuvarande bingolottoförsäljare och dåvarande materialare, Kurt Westman. Magnus plågade blick uppmärksammades av Kurt som ryckte till och nu skedde det odiskutabelt snabbaste ingripandet i svensks fotbolls historia av en ”sjukvårdare”. Kurt fattade blixtsnabbt sjukvårdsväskan och rusade in på planen, men någon avblåsning av spelet hade dock inte skett så spelet pågick fortfarande. Gaddenspelaren, som i detta ögonblick plötsligt fick ha bollen mer tid än under hela matchen möttes nu av ”Kurtan” i vild galopp!

Likheterna mellan en knipholk och Säfflespelarens vidöppna mun var slående. Inte bara munnen låste sig, utan så gjorde även benen och bollen rullade sakta, sakta ut över sidlinjen. Domarens ben var dock i fullgott skick och han utnyttjade dem gott och väl över den maxfart, som kan begäras av en rättskipare i sjuan, när han förflyttade sig. Domare förklarade med lätt upprörd stämma för en skamsen Kurt att man inte fick rusa in under pågående spel! Magnus repade sig utan behandling som den Råda-pôjk han är och fortsatte även att spela i matchen. Scenen med Magnus smärtsamma blick, Kurts snabba reaktion, Gaddenspelarens förvåning och domarens uppläxning är och förblir en klassiker.

/Mats Hansson